Vilka är de tre rörelselagarna
Skriv ut & Info om sidan
Isaac Newton tillhör historiens absolut främsta vetenskapsmän. Han var verksam på talet inom flera olika vetenskapsgrenar. Inom mekaniken instiftade han tre lagar för att beskriva krafter och rörelser. Dessa ersattes på talet av relativitetsteorin, men Newtons lagar fungerar fortfarande utmärkt så länge hastigheterna inte närmar sig ljusets.
Bild: PontusWallstedt / UgglansNO
Första lagen: Tröghetslagen
En kropp förblir i vila eller likformig rörelse om, och bara om, summan (resultanten) av alla krafter som verkar på kroppen är noll.
Det finns alltså ett motstånd för att förändra ett föremåls rörelse. Detta innebär att föremål inte kan ändra sin hastighet själv, utan det behövs alltid en kraft för att sätta föremål i rörelse, bromsa det eller få det att ändra riktning. Påverkar inga krafter kommer föremålet att ha samma hastighet och riktning i all oändlighet.
Detta är anledningen till varför det är viktigt att ha säkerhetsbälte i bilen. Om olyckan är framme och bilen krockar i hög fart kommer personerna i bilen fortsätta framåt i samma fart som bilen hade innan krocken.
Andra lagen: Accelerationslagen
Desto större massa ett föremål ha « GÃ¥ tillbaka Med sitt verk âPrincipia Mathematica Philosophiae Naturalisâ Ã¥r blev Isaac Newton omedelbart en känd och hyllad vetenskapsman. Boken ses såsom det enskilda verk vilket haft störst genomslag inom vetenskapens saga. I boken redogör Isaac Newton exakt för sitt arbete inom matematik samt fysik. Bland annat formulerade han dem tre rörelselagar, och lade därmed grunden för klassik mekanik. tillsammans dessa regler kan man förstÃ¥ kroppars rörelser samt krafter. &#;En kropp förblir i vila eller inom likformig rörelse sÃ¥ länge inga yttre krafter verkar pÃ¥ kroppen&#; Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först i Philosophiae Naturalis Principia Mathematica. Rörelselagarna hade tidigare formulerats av Galileo Galilei och René Descartes men fick sin slutliga utformning hos Newton och utgjorde grunden för den klassiska fysiken fram till talet. De beskriver föremåls acceleration, deformation och lägesförändring, och hur de påverkas av yttre krafter. De gäller för makroskopiska fysikaliska system med relativt låga hastigheter och energinivåer, till exempel för kroppar, stela kroppar och i många fall himlakroppar. De kräver att systemets koordinatsystem är fixt, det vill säga inte accelereras. Newtons lagar ses idag som en approximation av relativitetsteorin, giltiga vid hastigheter mycket lägre än ljusets samt i relativt svaga gravitationsfält. Även kallad tröghetslagen. En krop
Newtons lagar (tre rörelselagar)
s första lag (Tröghetslagen)
Att ett kropp förblir i vila (är stilla) tills enstaka yttre kraft pÃ¥verkar den, förvÃ¥nar nog ingen. dock det man kanske ej tänker pÃ¥ är för att en lekamen som färdas kommer fortsätta färdas inom en likformig rörelse ända tills nÃ¥gon kraft stoppar den. Kastar man enstaka boll kommer den stanna, men ej pÃ¥ bas av för att sin personlig kraft âtar slutâ, utan pÃ¥ bas av för att yttre krafter stoppar den. Här pÃ¥ jorden besitter vi luftmotstÃ¥nd och gravitation som stannar bollens utflykt. Kastar man bollen inom rymden kommer den för att färdas desto läng Newtons rörelselagar
De tre lagarna
[redigera | redigera wikitext]Newtons första lag
[redigera | redigera wikitext]Corpus omne perseverare in statu suo quiescendi vel movendi uniformiter in directum, nisi quatenus a viribus impressis cogitur statum illum mutare &#; Isaac Newton, Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica