Hertig dalarna
Lista över Sveriges hertigar samt hertiginnor
Lista ovan Sveriges hertigar och hertiginnor redogör till svenskar vilket innehaft titelnhertig eller hertiginna inom Sveriges område, även om titeln sedan endast varit ett hederstitel. titta även artiklarna hertig, hertiginna och Sveriges hertigdömen.
Tidigare svenska hertigdömen
[redigera | redigera wikitext]Sveriges hertig och hertiginna
[redigera | redigera wikitext]Användningen från hertigtiteln inom Sverige existerar inte känd förrän i enlighet med talsprästen Magnus Boræn plats redan Sune Sik (Sverkersson) hertig från Östergötland vilket Adolf Schück vill tolka som för att denne fanns en sådan territoriell jarl som då mer allmänt jämställdes tillsammans med den latinska titeln dux. JarlenBirger Magnusson använde vid latin titeln Dux Sweorum vilket i enlighet med Jan Svanberg i utlandet uppfattades likt att Birger och hans båda hustrur Ingeborg samt Matilda fanns hertig samt hertiginnor från Sverige. Birgers hertigkrona plats utformad liksom de likt bars från europeiska hertigar.[1] Först tillsammans med sonen Magnus blev hertig en svensk titel.
Sveriges hertig samt hertiginna:
- Magnus – (sedan monark Magnus Ladulås)
- Erik Birgersson (död)
- Erik Magnusson – (avgick, titta även und
Sveriges hertigdömen
I Sverige har hertigdömen tilldelats i huvudsak icke‐regerande medlemmar av kungahuset under tre perioder: folkungatiden, närmast som en utveckling av den äldre jarlatiteln, vasatid, då manliga medlemmar av kungafamiljen tilldelades hertigdömen med betydande rätt till självstyre, samt sedan , då medlemmar av kungahuset berättigade till att ärva kronan fått sig tilldelade honorära hertigdömen vid födseln.
Från mitten av ‐talet angavs ett antal av de svenska landskapen i ceremoniella sammanhang som hertigdömen, medan övriga landskap hade rangen av grevskap.[1] Enligt ett beslut av K. Maj:t på ‐talet kan alla[2] de svenska landskapsvapnen krönas med hertigkrona.[3]
Folkungatiden
[redigera | redigera wikitext]Under Bjälboätten, då utländskt inflytande började visa sig i många avseenden, omtalas hertigdömen för första gången i Sveriges historia. Av ett påvebrev från känner man att Birger jarl (död ) redan då förberedde en delning av riket mellan sina söner. Redan under hans livstid och under den efterföljande tiden till bar äldste sonen Magnus (–) titeln Svea hertig (dux sueonum), med vilken följde en ställning, som synes ha motsvarat jarlens.
Carl Johan Bernadotte
Carl Johan Arthur Bernadotte, född 31 oktober[1] på Stockholms slott, död 5 maj på Ängelholms lasarett[2] (vid tidpunkten folkbokförd i Båstad), var tidigare prins av Sverige och hertig av Dalarna, senare en svensk affärsman och adlad i Luxemburg. Han föddes som yngste son till kronprins Gustaf VI Adolf och kronprinsessan Margareta. Han var farbror till Carl XVI Gustaf.
Fram till bar han titeln Hans Kunglig Höghet Carl Johan, Sveriges Arvfurste, Hertig av Dalarna. I familjekretsen kallades han för Jonny[3] eller "farbror Putte".[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Prins Carl Johan var yngst i en syskonskara om fem. avlade han studentexamen vid Lundsbergs skola och gjorde därefter utbildning i det militära. Han blev fänrik vid Livregementet till häst (K 1) och vid Dalregementet (I 13) samt löjtnant där År stationerades Carl Johan vid pansartrupperna vilket gav prinsen smeknamnet "pansarprinsen", Vidare övergick prinsen till reserven samt blev kapten och erhöll avsked
Parallellt hade han bedrivit studier och följt arbetet vid Utrikesdepartementet med sikte på ett framtida arbete där