Negativ frihet definition

Frihet

För andra betydelser, se Frihet (olika betydelser).

Frihet är ett idé inom filosofi, politik, juridik samt samhällsvetenskap vilket rör individers, gruppers alternativt staterssjälvbestämmande. Den utgår ifrån tanken för att människan besitter en fri vilja för att handla samt förutsätter frånvaron av yttre tvång. inom sin maximalt abstrakta form eller gestalt kan frihet betraktas vilket en universellprincip, men inom praktiken existerar dess innebörd och formulering begränsade från normer, lagar samt historiska och samhälleligakontexter. Frihet tolkas olika beroende på kontext, där vissa ideologier betonar individuell autonomi, medan andra fokuserar vid kollektivets harmoni eller den enskilda individens inre frigörelse.

Frihet delas ofta upp i negativ och positiv frihet. Negativ frihet syftar på frånvaron av yttre tvång alternativt auktoritet, vilket också är kapabel uttryckas likt avsaknad från förtryck. Positiv frihet innebär möjligheten för att följa sin fria vilja och förverkliga sina uppgift, det önskar säga för att göra detta man önskar. Spänningen mellan dessa perspektiv har skapat debatt, eftersom normer, lagar och regler ofta syftar till för att balansera skyddet av negativa friheter tillsammans främjandet från positiva friheter.

Politiskt omfattar frihet g

  • negativ frihet definition

    • Negativ och positiv frihet

    Distinktionen mellan negativa och positiva friheter gjordes först tydlig av Isaiah Berlin i hans föreläsning "Two Concepts of Liberty", även om man kan spåra den tillbaka till Immanuel Kant.[1] Enligt Berlin är distinktionen djupt rotad i den politiska traditionen. Begreppet negativ frihet, i korthet synonymt med avsaknad av tvång och förbud, är associerat med brittiska filosofer som John Locke, John Stuart Mill, Thomas Hobbes och Adam Smith, medan positiv frihet, möjligheten att genomföra något önskvärt, har diskuterats och betonats av kontinentalfilosofer som Friedrich Hegel, Jean-Jacques Rousseau, Johann Gottfried Herder, och Karl Marx.

    Positiv frihet betecknar möjligheten och förmågan att tillfredsställa sin egen potential, i motsats till negativ frihet som betecknar frihet från hinder eller tvång. Annorlunda uttryckt kan positiv frihet sägas beteckna en individs frihet att kunna uppnå sina mål oavsett sina egna materiella begränsningar, och negativ frihet sägas beteckna en individs frihet från auktoritet. Hobbes skrev att "a free man is he that is not hindered to do what he hath the will to do."[2]

    Referenser

    [redigera | rediger

    Frihet är den makt som en människa har att agera enligt deras önskemål, enligt sina egna kriterier. Utan att utsättas för fysisk berövande eller tvång. Inom en väldefinierad ram, som markerar dess gränser, till exempel lagen.

    Frihet är ett mycket brett begrepp som behandlas av många författare och filosofer. Används också inom många kunskapsområden och inom discipliner som juridik.

    Den har, genom hela mänsklighetens historia, upphöjt av vissa och förblivit och ifrågasatt av andra. Mycket politiskt straffas av nästan alla regimer, men i allmänna ordalag kan man säga att i de liberala demokratierna med erkänd prestige lever en av de tider då den största friheten åtnjuts.

    Skillnad mellan frihet och utbrott

    Det är bekvämt att kort skilja mellan frihet och utbrott.

    Det första konceptet begränsas av respekt för andra i dess bredaste uppfattning. Det vill säga respekt för integritet, egendom, liv, ära, integritet, etc. Det innebär också att ämnet tar ansvar för sina handlingar.

    Medan det andra, utbråk, är användningen av frihet, men det är utan begränsningar, överträffar deras uppförande, kränker ovannämnda respekt och utan att ta ansvar för deras handlingar.

    Som en syntes kan