Mer rörelse i skolan hur

Bättre minne och mer stresstålighet

Det finns mängder med forskningsbelägg för att fysisk aktivitet har positiva effekter på vår hjärna. Stresståligheten ökar, minnet och kognitiva förmågor blir bättre bland annat.
– Det är massor som händer i kroppen när du rör på dig, berättar Martin Lundblad. Alla vet att man kan få större muskler.  Alla känner däremot inte till att hjärnan faktiskt också tränas och växer när man rör på sig. Till exempel påverkas minnet positivt, vilket innebär att man minns det man lär sig i skolan bättre.

För den som ofta är stressad kan träning också vara en utmärkt medicin, då träning gör att nivåerna av stresshormonet kortisol pressas ner på lång sikt, vilket gör en mer stresstålig.
– Tränar man regelbundet kommer man att uppleva mindre stress när det till exempel är mycket att göra i skolan.

Verktyg mot psykisk ohälsa

Den kanske tydligaste effekten som fysisk aktivitet har på hjärnan är hur den både kan begränsa och förebygga ångest, menar Martin Lundblad.

– Jag ser psykisk ohälsa och stress i skolan dagligen. Det syns verkligen. Det är inte bara stress inför ett visst prov utan det är betygsångest redan i sjuan. Då behövs ett verktyg, och jag ty

  • mer rörelse i skolan hur

    • Barn och unga mår bra av att röra på sig. Här hittar du inspiration och stöd när du vill arbeta med att få in mer rörelse under elevernas hela skoldag. Inspirationsmaterialet innehåller film, bildreportage och diskussionsfrågor.

    Många skolor arbetar idag för att få in mer rörelse under skoldagen med sundare och piggare elever som mål. Här hittar du inspirationsmaterial som visar hur några skolor gjort för att få in mer rörelse under elevernas hela skoldag. Ta del av filmer, reportage och samtalsunderlag om rörelseaktiviteter före, under, mellan och efter lektioner. Genom forskaren Örjan Eklund får du i filmerna Bryt stillasittandet och Rörelse under skoldagen även ta del av hur kunskapsläget kring ungas rörelsebehov ser ut idag.

    Materialet vänder sig till dig som är rektor eller lärare. Det kan användas för din egen inspiration eller som ett konkret underlag för arbete i kollegiet, till exempel under en gemensam studiedag eller under arbetslagstid. I materialet ingår frågor som hjälper er att kartlägga er skolas nuläge och ett antal diskussionsfrågor till varje film och bildreportage.

    Tips: Kombinera arbetet med att starta ett eller flera hälsoråd på skolan utifrån eleve

    Min läslista

    Att många unga idag rör sig på grund av lite existerar ett bekymmer som fått ökad aktualitet under pandemin. Men hur ser egentligen sambanden ut mellan kroppslig aktivitet, skolprestation och mentalt mående hos unga? existerar de ständigt så självklara? Två nya studier ger viktig insikt inom området.

    En rad studier äger visat för att många ungar och ungdomar i dygn rör sig för lite och sitter stilla på grund av mycket, inom relation mot de rekommendationer som finns. Det finns även forskningsstöd för för att mer kroppslig aktivitet leder till för att unga både mår förbättrad och presterar bättre inom skolan.

    Det stora intresset på grund av sociala medier och dataspel ses ofta som problematisk. Inte minimalt eftersom unga med många skärmtid ägnar mindre period åt för att röra vid sig.

    Men existerar sambanden ständigt så tydliga och självklara? Behöver dem kanske nyanseras?

    Läs också:

    NIH-studie utmanar bilden

    Frågorna aktualiseras i ett ny doktorsavhandling från Norges idrottshögskola (NIH).

    I den har Ingeborg Barth Vedøy studerat studenter, 12–16 kalenderår, på elva skolor beneath en treårsperiod. Hon hittar i studien inget samband mellan kroppslig aktivitet samt skolprestation. samt bara ett mycket svag koppling mellan fysisk handling och psykisk h